EGNA PLÄTTEN OCH GEMENSAMMA

REGLER OCH RIKTLINJER KRING UTEMILJÖ

Bakgrund

När bebyggelsen i Gustavsberg planerades, insåg Thun-Olle skärgårdsnaturens stora miljövärde.

När exempelvis Hästhagen byggdes, fick husen krypa in mellan bergsknallar och ursprunglig vegetation. Detta var i en tid då småhusbebyggelse i allmänt lades på åkrar och ängar. Hästhagen är därför fortfarande ett område som studeras som god förebild.

Föreningen Hästhagsterrassens tre radhuslängor med 20 hus byggdes 1952. Husen är i funkisstil, ”minimalistiska med ett tidlöst formspråk” samt ”sparsmakade men ändå med finess” enligt Värmdös tidigare kommunantikvarie, Johan Aspfors. Området är inte K märkt men är beskrivet som Kulturhistoriskt värdefull miljö och därför finns stort intresse från kommunen att mycket av ursprungstankarna syns i miljön även i framtiden. Brf Hästhagsterrassen försöker på detta sätt möta upp och bidra till att ta hand om sitt närområde och tillhörande trädgårdsplättar.

Syfte

Styrelsen beslutade 2015 att återigen ta upp arbetet med att skapa gemensamma riktlinjer och regler för vårt fina område i syfte att behålla den unika funkiskänslan som en gång var tänkt, men för att också ta in mer moderna tankar kring att odla sin egen plätt och få inspiration till den gemensamma och egna utemiljön.  Vi har tagit fram sparsmakat med regler som ska gälla samt riktlinjer och inspiration. Tanken är att vi får en långsiktig värdehöjning på fastigheterna genom att ta hand om vår utemiljö i en av våra mest välbevarade funkisområden. Trivsel, omsorg om utemiljön, samarbeten och granngemenskap kan komma på köpet.

Hur använder vi denna ”skrift”?

Tanken är att inspirera till att använda och njuta av egna och gemensamma ytor runt våra hus.  Från och med presentation av detta dokument arbetar vi utifrån det formulerade. Dock behöver ingen ta bort eller förändra sådant som redan byggts eller monterats. Där det pågår enskilda processer kring bygglov eller liknande, sköter varje enskild sitt fall.

 

IMG_6186

 

REGLER

Under några områden har vi formulerat färdiga regler för enkelhetens skull.

Bodar

Nya bodar har en maxstorlek 8 kvm och byggs enligt skiss. Skissen kommer att läggas på denna sida inom kort, men fram tills den finns på sidan, kan ni kontakta Anders i nr 6. Boden målas i Fasad täckglasyr i kulören NSC S 8005-G80Y. Går att köpa på Bygg Ole.

Placering på fastigheternas baksida ute i ena hörnan enligt bif planritning. Fastigheter med ojämna nummer placerar boden minst 5 meter från huset. Med tanke på svårtillgänglig terräng går det inte att placera bodar ute i kanten vid de fastigheterna, utan man får anpassa efter underlag och konsultera kulturgruppen.

 

Balkonger (gäller jämna nummer)

Skötselbeskrivning och NCS kulörer enligt bif dokument. Även spec för måleri av trästycket ovan balkongdörr samt runt skorsten och fönster finns där.

IMG_6162

Befintliga plank

Mellan husen på framsidan har byggts enkla plank/växtstöd som avgränsar mellan
trädgårdarna på framsidan. Träplanken är målade i samma kulör som bodar på nr 6
och 8 – samma som ovan NCS spec – och bör målas om vart 4:e år.

Hasthagsterassen,_radhus

Plattor

Där vi behöver lägga gångar eller förbättra garageuppställning använder vi traditionella släta betongplattor 35×35 cm. För garageuppfart bör tjockleken vara 5 cm för att bära. Denna plattstorlek är den man använde ursprungligen under 50-talet. Vid modernare byggen idag använder man ofta betongplattor i storlek 50×50.

Häckhöjd

Om vi vill omgärda trädgården med häck så hålls höjden till 180 cm. Detta för att hålla området ljust och öppet samt för att få bra trafiksikt ur säkerhetssynpunkt. Vid vägkorsning / väghörn ska häckhöjden vara högst 160 cm enligt kommunens bestämmelser. På Hästhagsterrassen finns blodbok, avenbok och syrén som exempel.

IMG_6176

Området har sedan tidigare haft som policy att inte bygga staket i tomtgränsen.
Vi fortsätter den tanken och skapar rum och avgränsningar på andra sätt.

Tegelfasaderna

Husen är byggda med gammalt unikt tegel som är svårt att ersätta om det skadas.
Därför skruvar vi inte fast något i fasaden.

IMG_6187

 

RIKTLINJER

Till områden nedan har vi skapat riktlinjer som är enkla råd och tips.

Växtstöd / spaljé

En av idéerna med ytorna kring husen på 50-talet var att de skulle vara öppna och gräsytorna gemensamma. Lättskött och enkelt. Alltså ingen trädgårdsodling och heller inga staket, plank eller häckar emellan husens gröna ytor.

I modern tid vill vi sätta egen prägel runt våra hus och gärna skapa lite avskildhet och vindskydd eftersom trädgården blir som ytterligare ett rum. Det är något vi ser positivt på och man kan göra det på flera sätt.

spalje

 

Ett sätt att skapa rum är att använda enkla, glesare spaljéer där växter kan klänga. Här är några varianter som är lätta att sätta upp – antingen direkt i backen eller mot vägg. Virkesdimensioner tvävirke 2,5 x 7-10 cm och vertikalt virke 2,5 x 5 cm snedsågad upptill för bättre avrinning. Stolpar i dimensionerna max 10×10 cm. Obs ungefärliga mått.

Dessa kan placeras på bodväggar eller ute i trädgården för att skapa rumslighet. Maxhöjd bör vara 180 cm och placering en bit in från tomtgränser, 1,5 m, för att få fortsatt öppen känsla för området.
Använd tryckimpregnerat, obehandlat eller virke målat i samma kulör som boden.

Exempel spalje

Här ovan är ett annat exempel på spaljé med dubbla rader virke.  Använd gärna virke som är antingen obehandlat, tryckimpregnerat eller målat i samma kulör som befintliga spaljéer NSC S 8005-G80Y.

Tallar / träd / gräs

När husen byggdes planterades till varje fastighet en tall. Ett kargt och vackert träd som gav området en viss karaktär. Några få tallar står kvar och ståtar. Om du vill sätta ett nytt träd så kan det vara fint att fortsätta den idén och återplantera en tall.

Om det finns tall som av säkerhets skäl behöver tas bort så finns det en underhållningsplan där denna genomgång görs. Helst skulle vi inte ta bort några tallar alls eftersom de profilerar gatubilden. Plantera gärna nya tallar eller fruktträd.

Omsorg om trädgårdsplätten kan handla om att enbart klippa gräset med jämna mellanrum. Har du inte tid eller möjlighet, kan du kanske be en granne om hjälp.

 

Arkitektens ursprungsidéer

Thun-Olle som var arkitekt vid Kooperativa Förbundets Arkitekt- och ingenjörsbyrå (KFAI) är arkitekten bakom många hus i Gustavsberg; Runda Huset, lamellhusen och punkthusen i Hästhagen, Kvarnbergsskolan, konsumbutiker och fabriksbyggnader. Men även andra byggnader såsom KF-huset vid Slussen i Stockholm. Många av dessa var långt före sin tid och rönte stor uppmärksamhet.

Olof-Thunstrom_wl

Olof Thunströms första kontakt med Gustavsberg var på 1920-talet, då han sommartid bodde på Skeviks gård. Han fascinerades av möjligheten till friluftsliv i ursprunglig natur och av samspelet mellan åkrar, ängar, berg, sjöar och fjärdar. När bebyggelsen i Gustavsberg planerades, insåg Thun-Olle skärgårdsnaturens stora miljövärde. När exempelvis Hästhagen byggdes, fick husen krypa in mellan bergsknallar och ursprunglig vegetation. Detta var i en tid då småhusbebyggelse i allmänt lades på åkrar och ängar. Hästhagen är därför fortfarande ett område som studeras som god förebild.

 

appletree